17 aug, 2023
© Unsplash philip myrtorp
Inom IT-Sverige upplever vi inflation precis som alla andra sektorer i ekonomin men då IT och Tech ofta befinner sig i slutledet av värdekedjan så får vi hantera hela konsekvensen av kostnadskompensation i den förädling som sker längs vägen, detta utan möjlighet att få full kompensation via budgetar eller omfördelning av kostnader. På sikt finns det en risk i detta – inte mätt i inflation utan i minskad förmåga, minskade effektivitetsvinster och minskad konkurrenskraft.
Medan PPI, producentprisindex, minskar år över år med -3,1 % så ökar samtidigt TPI, tjänsteprisindex, med +4,1 %. Parallellt med det har vi haft en lönerörelse inom IT & Tech-sektorn som blev klar i april och som ligger runt +4,1 %. Radars samlade analys nu i augusti visar att konsultpriserna i genomsnitt ökar med +3,5% under 2023 som helår, samt att prisbilden på tjänster rör sig med över 10 %-iga prisökningar i genomsnitt i årstakt. – Hur kommer det sig?
Problemställningen är inte enkel eftersom att det som ska mätas är kostnad men också värde i relationen mellan kund och leverantör i IT-sammanhang. Svart på vitt ser vi på Radar nu i den nyligen släppta analysen Leverantörskvalitet 2023 hur kundernas upplevelse av kvalitet, värde och nöjdhet i relation med sina leverantörer minskar. Ett direkt kvitto på att allt inte står rätt till generellt på marknaden just nu.
Har man som leverantör rätt att ta ut ”kompensation” för ökade kostnader, har man rätt att kompensera sig för mer i leveransen än det som faktiskt påverkats och har man rätt att referera till breda index och dess utveckling – trots att de är trubbiga mått på den leverans som faktiskt sker?
Svaret borde vara givet men tyvärr tycks det vara det som sker.
Med budgetar inom IT och Tech som ökar runt 3 % på helåret 2023 så kompenseras inte köparsidan fullt ut för den inflation och den kostnadsutveckling som sker. När sedan delar av leverantörsledet anser sig ha ”rätt” att ta ut kompensation på ett icke vederhäftigt sätt för att vara diplomatiska så riskerar vi, våra sektorer, våra företag och ytterst Sverige att hamna i ett läge där vår förmåga att använda IT och Tech till dess yttersta potential minskar i stället för att öka.
En indexklausul i ett avtal är till för att hantera kostnadspåverkan bortom leverantörens kontroll i ett avtal. Felaktigt använda index och applicerande av breda index som KPI ger möjligheter att höja priser även på delar av leveranser som inte är bortom leverantörens kontroll, eller som inte ens omfattas av kostnadspåverkan.
Managerade tjänster har exempelvis en mycket liten del mänsklig interaktion och därmed påverkan på lönekostnader medan många nu får uppleva tvåsiffriga kostnadspåslag av hela kostanden trotts att TPI minskar med -4,7 %, energipriserna är negativa och lönerörelsen stannade på +4,1 % en bit in i 2023. Som parallell till detta så ser vi väldigt lite diskussion eller utnyttjande från leverantörsledet där man rättmätigt kräver att få del av de effektivitetsvinster eller kompetensvinster man gör hos sin kund och som resulterar i minskade kostnader att leverera över tid.
Rätt eller fel så ligger ansvaret i relationen mellan köpare och leverantör, men den självpåtagna rätten från delar av leverantörssidan att få kompensera sig fullt ut bör mötas av krav på effekthemtagning mätt i priserosion av kunden. Ytterst om relationen blir för ensidig med fokus enbart på pris/kostnad så kommer det kortsiktigt leda till lägre värdeskapande med hjälp av IT och Tech, och långsiktigt leda till minskad dynamik i efterfrågan på marknaden av dessa leverantörers tjänster – för det är nämligen så en marknadsekonomi fungerar!
Vi kommer ta upp detta och fler taktiska områden under eventet Radar Executive Meeting.
Hans Werner
VD Radar
Titel:
Mail: